Tigermammans tankar om 420 minuter svenska i veckan

420 minuter svenska i veckan. Så mycket läser barnen svenska i veckan på lågstadiet enligt min bror som är lärare. När jag kikar på målen för Sofia Distans ser jag att de också nämner 420 minuter för åk 2.

På Svenska skolan i Vancouver går barnen 120 minuter i veckan. Detta verkar vara försvinnande lite jämfört med de officiella svenska målen. Jag undrar hur man som förälder till flerspråkiga barn utomlands där svenska är ett språk ska ställa sig till detta? Behöver barnen mer undervisning hemma än den man kan få genom den kompletterande undervisningen?

När jag ser de svenska läroplansmålen för åk 2 tror jag att min 7-åring som går den kanadensiska versionen av åk 2 kanske skulle klara de flesta, med ett undantag av de muntliga beskrivningarna där hans begränsade ordförråd ställer till det. Om vi fortsätter med vårt nuvarande upplägg med Svenska skolan i Vancouver som enda undervisning i svenska verkar det ganska sannolikt att han kommer att få svårare och svårare att klara av de svenska målen i framtiden. Gap blir till svåröverkomna klyftor med mer tid. Men hur mycket kan ett barn som redan går i skolan heltid orka med?

Visst, om man bara vill att barnen ska kunna leka med kusinerna i Sverige och prata med mormor och vänner så spelar målen ingen roll. Men för mig som vill ge mina barn möjligheten att välja ett liv i Sverige i framtiden utan att behöva känna sig underlägsen p.g.a. av språksvårigheter ter sig verkligheten annorlunda.

Jag har också svårt att se varför våra skolor utomlands ska följa läroplanen för svenska som andraspråk. Svenska är mina barns förstaspråk trots att de bor utomlands; jag kan inte helt se parallellen är identisk och tycker inte att samma upplägg är helt riktigt för barn utomlands som försöker lära sig svenska. Våra barns situation skiljer sig markant från barn i Sverige med ett annat modersmål än svenska. Varför? Jo för att våra barn inte är omgivna av svenska i samhället. Därför tycker jag att vi borde ha speciellt utvecklade läroplaner för svenska skolor utomlands och officiella rekommendationer för hur man stöttar sina barn i att lära sig en fungerande muntlig och skriftlig svenska trots att de bor där de bor. Men igen, vad orkar ett barn med när de redan studerar 1-2 ytterligare språk?

Är du pedagog eller förälder med anknytning till en svensk skola utomlands? Vilken målsättning har du för dina elevers eller barns svenska? Hur tycker du att man når dit? Vad tror du att ett litet barn orkar med innan man sliter ut dem med extrastudier?

Annonser


Kategorier:Flerspråkighet, Svenska

Etiketter:, , , , , , , ,

4 svar

  1. Intressant! Det låter ju som att ambitionerna för svenskan, från skolans perspektiv, inte är särskilt höga. Du har nog helt rätt i att de kommer att halka efter mer och mer ju längre tiden går. Vi bor i USA men ska snart flytta till Sverige med våra barn och jag börjar oroa mig för hur vi ska kunna upprätthålla engelskan för dem. Vi pratar inte engelska hemma, men jag vill förstås gärna att de ska kunna uppnå en sådan kunskapsnivå att vi/de skulle kunna flytta tillbaka om det blir aktuellt och att de utan krångligheter skulle kunna hoppa in i en amerikansk klass när som helst under skolåren. Jag gillar att ta del av det du skriver om språkinlärning, och hoppas kunna använda mig av det i framtiden också, fast 'omvänt' så att säga!

  2. Här kommer ett tillägg efter med diskussion på Facebook av detta inlägg. Det finns en läroplan för kompletterande svenska med målsättning beskriven. Se nedan: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2718

  3. Hejsan!Jag arbetar på en svensk utlandsskola och tycker dina reflektioner är mycket intressanta. Mina reflektioner över vad du skriver är: Jag blir så glad över att du skattar det svenska språket så högt och att det är viktigt för dig som utlandssvensk. Dina barn läser just kompletterande svenska i och med att där du befinner dig så finns det ingen "helsvensk" skola. Vi bedriver vår undervisning utifrån svensk läroplan och vår undervisning är på svenska. Vi har vissa friheter i läroplanen och väljer att utöka vår språkundervisning i engelska och arabiska då vi befinner oss i ett arabisktalande land. Det jag vidare tänker är att vissa föräldrar som har möjlighet att välja en svensk skola ändå väljer internationella skolor och dessutom inte väljer att ge sina barn ens kompletterande svenska. Jag undrar om de har förstått vilket handikapp de ger sina barn i framtiden? En lösning som jag har hört talas om är en internationell skola i Dubai (kommer inte ihåg namnet på skolan nu)som har modersmålet inlagt i sitt schema. Dvs elever med annat modersmål än engelska har svenska, tyska, franska…. under sin skoldag i den ordinarie undervisningen. Det tycker jag känns som en bra lösning då man inte har tillgång till en svensk skola. När man är utlandssvensk så gör man ett val med att flytta, man får något annat som är fantastiskt. När man väljer en internationell skola så väljer man bort svenska och genom att få kompletterande svenska kan man ändå upprätthålla någon form av utveckling inom det svenska språket. Jag tror att det är svårt att ge eleverna den kunskapsnivå inom svenska som man hade fått om man valt en helsvensk skola. Barnen orkar ju faktiskt inte studera hur mycket som helst. Mitt tips till dig i den situation du är i nu är att: Läs, läs, läs ihop med dina barn. Läs mycket svensk litteratur, samtala om den och fortsätt att utveckla deras ordförråd. En skön stund på kvällen behöver inte kännas som att "plugga" utan en mysig stund tillsammans. Läs högt om barnet inte orkar läsa själv. Titta på svensk TV, skriv brev till nära och kära i Sverige, utöva svenska traditoner, Skypa med släkten i Sverige. Det svåra att komma åt är att få vissa begrepp som är ämnesanknutna, det du kan göra är att när de får läxor – gör läxorna på svenska och ge dem begreppen på båda språken. Jag önskar er all lycka till i ert liv!MVH Lottis Isaksson, Svenska skolan i Riyadh

  4. Jag blev så glad av det kloka bidraget av Lottis Isaksson! Ibland känns det som om vi utlandsboende svenska föräldrar borde tagga ner lite och ínte kräva för mycket av våra barn. Alla måste inte alltid var lika bra i svenska som sina jämnåriga, det kanske räcker att klara sig hyfsat? Det är helt sant att barn lär sig snabbt, särskilt de språk (eller den kunskap) de behöver, men det glömmer också snabbt, det som de inte behöver. Och det är helt okej, för de är barn! Jag tror att en av de viktigaste uppgifterna vi "utlandsföräldrar" har, är att förmedla en känsla av att kunna flera olika språk är en rikedom. Dessutom ska vi vara en förebild själva för barnen! Prata med dem, lyssna på dem och läs med dem på ditt modersmål. Ha roligt med ditt barn, på ditt språk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: